Hört på radion

Sytembolaget har flyttat till nya lokaler. En ny hyresgäst har flyttat in i spributikens gamla lokaler. Det är en tandläkaremottagning som kommer att fylla hålet efter Systembolaget!

Kotimmer

Vad kan "Kotimmer" betyda?
Kan det vara fruntimmer?
Nej.
Det är helt enkelt torkad kogödsel!
Vad användes detta "kotimmer" till?
Jo, man eldade med det.
De flesta har väl sett en komocka?
Har den legat några dagar, torkar den på ovansidan. Sedan vänder man den så att även undersidan torkar. Nästa moment är att stapla dem och låta mockorna torka ytterligare någon tid utomhus.
Sedan skall de transporteras in och förvaras inomhus.
Vid kalla vinterkvällar tänder man en brasa i den öppna spisen och njuter av den goda värmen.
Vad gör man inte för att spara på den dyra elen.

Släkt i Schwiez?

Urmakare Bernhard August Kaltenbach föddes i Schwiez den 20 augusti 1772.
Han kom till Sverige omkring 1798-1800 och enligt ett domstolsprotokoll från 1801 varit bosatt i Strömstad.
Det var inte ovanligt att man bytte ut sitt efternamn, mot namnet på orten som man härstammade från.
I det här fallet skulle han e.v kommit från stadsdelen Kaltenbach i staden Stein am Rhein i Schwiez .

Sista björnen

Den sista björnen i Göteborg och Bohus län sköts söndagen den 19 sept. 1857 av Carl Ehrnst, lantbrukare från Alnäs i Kville socken. Björnen fälldes c:a 2 km norr om Håvedalen i Skee socken.

Ett gäng Hedeong`ar utanför Byggdegården i Tanumshede 2010

Tre syskon. Marianne, Lars och Katharina Hansson

                    


Rolf Svedberg



Karl-Johan pratar med PO Hedemyr. Brita står strax bortom. I bakgrunden Sven-Olle och Mårten Hagberg



                      





                           



                                



                                              

                                     



        



På Yuo Tube

Kolla in Paula på Yuo Tube.
PAULA FÖRSIKTIGT WIDO WEBB HQ
När ni är inne så se och lyssna på två violinistvirtuoser, japanska, en tjej och en kille, när de spelar Tiger Rag.
Titta närmare på gitaristen, som verkar vara en cool kille.

Fattighjon

Gammalt ord för tjänare

Protokoll fört vid kommunalstämman och fattigvårdens sammanträde
I sockenstugan den 27september 1880

§ 1 Socknens fattighjon skulle genom upprop bortauktioneras till minstbjudande för ett års tid räknat från den 2 januari 1881, till samma tid år 1882 och därvid skall fästas samma villkor som föregående år.
Rotehjonen skall på särskild längd införas efter nummerordning.

Källa: Lurs kommun 1863-1951, sidan 90

Försörjningsgivarens skyldigheter

Försörjningsgivaren åligga att i sina hem försörja hjonen, gifa dem sund och tillräcklig föda, förse dem med ordentlig beklädnad och snygg sängplats samt under sjukdom vårda dem efter omständigheterna. Erfordras läkarvård skall för-sörjningsgivaren ombesörja läkarens hämtning och hemforsling, men läkar-arvode, skjutslega och medicin betalas av fattigvårdssamhället. Den husbonde-rätt, styrelsen äger över hjonet, överflyttas på försörjningstagaren för den tid hjonen äro i deras vård. Ett vänligt bemötande emot hjonen fordras alltid.

Källa: protokoll 18 oktober 1915

Bortackorderandet genom entreprenad

Att vara fattighjon till så sent som 1910 var beklämmande, rent av kränkande.
I början av december samlades sju av Tanums kommunalnämndsledamöter (fattigvårdstyrelsen tillkom inte förrän i slutet av 1860-talet.) och 17 ordningsmän. Dessa ordningsmän var representanter för de 17 rotarna som skulle ombesörja fattigvården inom kommunen. I tre dagar skulle dessa herrar (Jag tror inte det var några kvinnor med i den församlingen) dryfta hjonens levnadsvillkor.

Dag 1
Gick åt att taxera varje individ. Det byggde på hur mycket varje person kostade i ”drift” under ett år. Det sattes i förhållande till vad personen kunde prestera i arbete.

Ett exempel ur Tanums Helförsörjningslängd 1895
Hjon nr 36 Ensamstående mor med ett barn fött 1894
Taxeringssumma 70
Försörjningssumma 96

Dag 2
Var den dagen när hjonen skulle ”schavotteras”. Platsen var Tingshuset på Hede (Tanumshede). Där fanns hugade spekulanter som ville ha billig arbetskraft. Ju lägre anbud ju gladare var kommunalnämndsledamöterna.

Idé kläckaren till detta system som det fungerade i Lur, Tanum och Kville var Kaptenlöjtnant Carl Edvard Wiens, boende på Apelsäter i Lus socken.

Fattigvården är på ett särdeles förtjenstfullt sätt ordnad på förslag af hr kapt. C. E. Wiens på Auelsater.(Apelsäter) Reglementet, hvilket blifvit antaget till efterföljd äfven i Tanum och Qville, är för vidlyftigt att här anföra: dess grunddrag äro, att de fattige, först och främst de af dem, som äro mer och mindre arbetsföra, utackorderas genom aktionsinrop, och de andra, hvilka, för deras bristande arbetsförmågas skull eller andra orsaker, ingen gerna velat åtaga sig, påföras genom lottning de af hemmansägarne, som icke ropat in någon af de mer arbetsduglige, att, mot af kommunalnämnden bestämd ersättning, underhålla. Detta arrangement har haft till påföljd mera täflan om de arbetsföre, och äfven en långt billigare underhållskostnad for dessa, emedan alla gerna velat slippa den mer vanlottade klassen. I Lurs socken har under detta system en tid af 10 år förflutit, utan att den, som under närande år haft sig underhåil och. vård af någon fattig ålagd, under tiden behöft derraed ånyo betungas. Kommunalnämnden håller dessutom hand offer, att de, hvilka åtagit sig underhåll af fattighjon, fullgöra detta åliggande.

Dag 3
Var dag två kränkande, så var denna dag än värre.

Som den gode Carl Edvard så fint ordnat med utlottning av de sämst ställda, så verkar det som om han inte hade några som helst känslor för fattigfolket.
Det är självklart att försörjningsgivarna bjöd under varandra för att slippa att vara med på dag 3.
Det fanns ju också de sjuka som inte kunde arbeta utan kördes mellan gårdarna i roten, ett dygn i taget efter en uppgjord lista.

Källa: Tanums Härad
           Sill och Sten av Valdemar Hanesson

Den sista vargen

Vi har inga vargar i södra delen av Tanums kommun, för nuvarande.
På 1700-talet och en bra bit inpå 1800, var det gott om varg.
Den sköts undan och och det sista djuret skjöts för åtel på torpet Krokholmen under Tanums Prästgård 1840-talet.
Allt efter som rovdjuren försvann ökade antalet halvvilda hundar, som ställde till med bekymmer för fårägarna. De hade alltså tagit över vargens roll.
Detta kunde ju inte få fortgå.  År 1861 utfärdades en kungörelse att socknen hade rätt att belägga varje hundägare med skatt upp till 5 Riksdaler per år och hund. I Tanum nöjde de sig med 3 riksdaler.
Ekonomiskt sett var det ingen fördel att skjuta ut vargen, i varje fall inte för hundägarna.
Men de kunde kanske få tillbaks sina pengar i form av ränta.
Det var nämligen så att för en del av denna hundskatt blev det en grundplåt till bildandet av Tanums sparbank, hela 434 Riksdaler.
I folkmunn blev den kallad hunnbanken.

Tomten på Rönningen

Vi hade selebert besök i dag. Det är inte ofta denna figur visar sig offentligt, men i dag gjorde han ett undantag. Berget bakom honom är Korpekullen.

Bottnafjorden i Bohuslän

Paketbesvär

Strax före Jul kom det ett paket på Posten och det är ju inte något märkligt med det. Men ändå blev det lite knepigt när det stod på avin att man skulle legitimera sig. Va då, hon är ju bara sex år och kan inte visa upp något legg. Nu är ju vi kända på postens utlämningställe så det ordnade sig. Hade det varit i en stad kunde det blivit marigt.
Detta kommer mig att tänka på en historia om ett annat paket.
Det första barnet hade kommit och en släkting skickade barnkläder till babyn. Det kom tyvärr inte fram. Barnet växte upp, gifte sig och fick barn. Då dök paketet upp!