Många tycker att makrillen är den godaste fisken och därför är det ett stort antal som prövar lyckan när makrillsäsongen börjar, i stället för att köpa den över disk. Det gör inte fisket sämre av att den är mycket stridbar.
Fiskelyckan är varierande, från en fångst på flera tjog till att angöra bryggan med tom spann. Att bärga hem några tjog förutsätter att antingen är man fackman inom fiskerinäringen eller är det naturligtvis någon av de gamla kustborna. Kommer makrillen i stora stim är det ingen konst att fixa middagen för dagen, även om det är första gången man prövar detta intressanta fiske.
Nej, att fånga ”den randige” när de flesta tror att ”havet är tomt”, är konsten som du får lite tips om här.
Det som jag tar upp är som det heter på nordbohuslänska att meta makrill. Fisket som bedrivs av yrkesfiskarna, dörjning, är ingen sport utan en försörjning som jag följaktligen inte berör här.
Den som känner sig fullfjädrad kan sluta att läsa här. Men ni som känner på er att det kanske finns en del att lära sig av en som fiskat i över femtio år och genomgått den ”hårda skolan” när det gäller att tillverka en meta och lära sig använda den och sist men inte minst, båt och sjövett.
Utmärkande för en fiskare är tålamodet. Att flacka runt mellan de olika fiskeplatserna är i stort sett meningslöst. Han kan komma.
En närmare titt på utrustningen.
Ni kanske tycker att varför orda om detta, kompletta fiskedon kan man köpa i vilken sportaffär som helst.
Nja, för att få största möjliga utbyte av fisket måste utrustningen vara den bästa.
Grinden är den del av metan som fångstlinan är uppvirad på.
Linan Bör vara spunnen, persiennlinor är utmärkta. Fördelen med dessa är att man får ett fast grepp vid uppdragningen och reven tvinnar sig inte. 30 meter 1,4 mm lina räcker. Den skall alltid vara fri från knutar och öglor, som kan försvåra utläggandet av metan.
Sänket Dess tyngd avgörs av djupet som man fiskar på, ju större djup, ju tyngre sänke. Ner till 10 famn, 55-60 gram.
Det finns blyfria sänken.
Beteslås med lekande Detta bör vara storlek 6, (drygt 30 mm).
Tafsen Den bör vara ca 0,6 m lång. Nylonlina, tjockleken 0,60 mm. Tafsen bör bytas när det uppstår knutar på den.
Kroken Ej för liten, ej heller för stor, c:a 35 mm är lagom. Det är viktigt att den är blank, en rostig krok ger sämre fiske.
Mustad har ett stort sortiment.
Att fästa kroken vid linan så den inte glider kan vara ett aber. Se sidorna med betesknutar. Det räcker att lära sig ett par knutar.
Kringutrustningen.
Flytväst
Regnkläder.
Att solbada samtidigt som man fiskar är inte att rekommendera. Krokarna är mycket vassa.
Gummihandskar (bra att ha när ankaret skall halas upp. Det är gott om brännmanet under fiskesäsongen).
Filékniv.
Betesask.
Spann, 15-20 l med lock.
Frysklossar, minst 2 st, som läggs i spannen för att kyla fångsten.
Nu kommer vi till vad som är det bästa agnet.
En svår fråga. Sill är det bästa säger somliga, råräka säger andra. Men det är som allt annat när det gäller fiske, man får prova sig fram. Kombinationen sill/råräka ( först sill och sedan spetsa med en halv räka), har visat sig vara ”fesket”.
Jag har med mig två förpackningar med sill, inte alltför stor sill. En av askarna har jag låtit tina upp och sedan fryst om den. Jag använder mig alltså av ”skämd” sill!
Motiveringen för detta.
Jo, det verkar som om den ”skämda” sillen utsöndrar en doft som verkar mer aptitretande än den färska.
OBS! Det är viktigt att agnet är så fast i köttet så det följer med ner till fångstdjupet och inte släpper från kroken uppe i vattnet.
Vill man "förstärka" agnet, är det utmärkt att skära en bit makrilskinn (om man fått någon) från sidan av fisken. Det s.k "blänket" bör vara 4 till 5 cm långt, 2 cm brett och 1 cm tjockt. Träd det på kroken och förbi hullingen. Sedan agnar man som vanligt, med sill eller räka.
"Blängket" kommer nu att fungera som om det vore en större sill.
Eftersom skinnet är mycket segt, kan man få åtskilligt med makrill utan att skära någon ny skinnbit.
Då går vi till verket.
Innan dess några regler som alltid skall följas så fort man vistas i en båt och absolut i de ranka småbåtarna av plast och andra mindre flytetyg.
Sitt i båten! Speja inte över relingen för att se om det är makrill eller inte. Det visar sig snart om det är den rätta sorten.
Var lagom många, 3 på sin höjd 4 personer i en 4,5 meters båt. Det kan även ställa till stora problem om det är många metor i vattnet samtidigt.
”Gör ut metan”
Låt sänket nå botten. I det läget skall kroken inte vara agnad.
”Ta´hem” c:a 60 cm (det är tafsen) och vinda upp linan på grinden.
Mät nu upp 2 famn som också vindas upp.
Fäst nu linan på grinden med ett halvslag. Nu vet vi att kroken befinner sig två famnar över botten.
Eftersom vi skall fiska på 3 famnar från botten, så drar vi upp ytterligare en famn för att fastställa djupet. Nu har vi full koll på var kroken befinner sig.
Drag nu upp metan för att agna den.
Redan här skall man dra på rätt sätt.
Linan skall glida över relingen. Händerna förs växelvis, (korsar varandra) och linan läggs på durken mellan fiskarens fötter. Sitt bredbent.
Kroken agnas genom att den sticks genom ögonen på sillen och ytterligare en gång för att gömma kroken i sidan på agnet. Agnar man med både sill och räka sticker man bara kroken genom sillens ögon och räkan får gömma hullingen.
”Gör ut metan”
Håll i sänket med ena handen och den agnade kroken i den andra och släpp den över bord.
OBS!
Var mycket observant på måsar som brukar simma runt båtarna.
Själva fisket.
En av förutsättningarna att man skall göra ett bra fiske är motivationen.
Full koncentration är det som gäller. Sitt inte och slöfiska. Låt er inte luras av gamla vana fiskare som sitter och småpratar, båtarna i mellan, de har full koll på situationen.
Känslan.
För att få maximal känsla bör linan hållas i handen och löpa över främre leden på pekfingret, samma fattning som man har vid utkastet när man fiskar med öppen haspel. Det finns erfarna fritidsfiskare som virar linan en gång runt fingret, en klar nackdel tycker jag. Får man napp skall först varvet runt fingret lossas innan det går att dra. Är det en makrill på kilot så är det stor risk att linan skär in i fingret och det är inte trevligt.
Nu kommer vi till det svåra.
Det går att ana sig till om det är makrill på det djup man mätt upp. Lyfter man metan en fem-sex gånger med jämna mellanrum attraheras makrillen så att den till slut hugger.
Är det mycket brännmaneter i vattnet kan det ställa till problem. Makrillen gillar inte agnet som ”gått igenom” en manet. Ett bra sätt att göra sig av med otyget är att piska av agn och manet mot vattenytan. Försök inte plocka av med fingrarna.
Hugget är mycket varierande, från ett enda kort hugg då man inte har en chans att hinna med, även om man är helskärpt, till ett litet försiktigt nopprande. I det sista fallet bör man ha is i magen och inte förivra sig, utan vänta och röra metan upp och ner med lugna mjuka rörelser. Vid vissa tillfällen är man tvungen till att ”hålla metan i gång” hela tiden. Kan vara jobbigt men effektivt. Tre gånger brukar makrillen kunna nappa på samma bete och i enstaka fall fyra.
Vid vissa tillfällen kan man träffa på de ”tekniska” makrillarna som oftast är stora. De kan konsten att ”filéa” sillen. Det blir bara huvud och ben kvar. Det verkar som om de suger i sig köttet utan att bita över kroken. Det är fantastiskt att lura dem. Det är svårt men det går genom att ”hålla igång metan”.
Så har vi nappet som alla makrillfiskare längtar efter.
Metan blir helt enkelt bara tyngre, man drar men det verkar som det är bottennapp. Wow, hoppas grejerna håller.
Att få fångsten bärgad.
Det viktigaste vid inhalningen är att man drar i jämn takt, inget stopp på vägen upp. Det är särskilt viktigt om det är flera i båten. Vid minsta tvekan tar makrillen chansen och gör ett svep under båten och drar ihop samtliga linor och det är ju ledsamt.
Vissa gånger känns det som om man blivit av med sänket när det nappat och börjat hala hem. Men det är inte fallet. Fisken simmar uppåt fortare än man drar. Enda chansen är att öka tempot på dragningen. Hinner man inte tappar man oftast makrillen.
Omhändertagandet av fångsten när den kommit upp ur vattnet.
Detta är ett moment som kan bli ödesdigert på många sätt.
Makrillen kan slå i bordläggningen och återvända till sina domäner. Man har glömt att ta in fendrarna eller på annat sätt ställa till problem för fiskaren. Många nybörjare är rädda för fisken och då kan följande situation uppstå. Den lycklige fångstmannen/kvinnan ställer sig upp i båten, fattar tag i sänket för att på så sätt få makrillen ombord. Detta kan få ödesdigra följder.
Ponera att makrillen kommer ombord, vilt sprattlande och hamnar på durken, vad händer? I bästa fall har de andra i båten sina metor i sjön, men om inte så är fallet är det bara till att ta fram kniven och kapa linorna. Försöka reda ut virrvarret är meningslöst.
Nej, för att undvika detta, så sitt i båten, arbeta lugnt, stressa inte. När sänket kommer upp så man kan nå det, fattar man tag i det med ena handen och makrillen med den andra. Håll tampen spänd och försök att få in tummen i gälarna och nyp till. Lossa kroken och lägg den så den inte ligger i linrinkan. Lyft av locket på spann och släpp ner den. Sätt sedan på locket så inga flugor kommer åt makrillen. Detta är mycket viktigt i juni, juli. Fram i augusti och september är det mindre risk för att flugorna skall hinna lägga ägg, på grund av att det blivit kallare. Frysklamparna bidrar till att fisken håller sig fräsch.
En extra ordinär åtgärd.
Vad jag här vill tipsa om fordras det först en förklaring.
Makrillen är en mycket snabb simmare och är ständigt i rörelse. Den kommer och går. Ett sätt att få den att stanna till är att flu (det betyder att man lockar makrillen med annat än agnet på kroken).
För detta måste man ha en påse som man lägger flut i. Den förfärdigar man av en gammal vaxduk. Klipp till en bit av duken och sy en strut. Den bör vara 12 cm hög och basen 9 cm och rymma en matsked flu. Förstärk spetsen och borra ett litet hål i den och träd in en bit lina genom hålet och fäst ett beteslås med lekande. Beteslåset anbringas på sänkets övre del. Det underlättar vid på och avtagning av påsen.
Det finns naturligtvis ”moderna” metoder att locka makrillarna med.
Berkleys Gulp är ett lockbete som lämnar ett doftspår. Jag har ingen erfarenhet av den produkten.
Flut
Potatis
Rödbetor
Överbliven sill, eller om man kan komma över näbbgädda, den är alldeles förträffligt.
Bröd
Detta förbereder man hemma, genom att köra ingredienserna i en matberedare.
Förut brukade båten vara utrustad med en köttkvarn. Första makrillen hamnade i kvarnen eller så offrade man agn på vittling.
Steg 1
Agna kroken.
Steg 2
Fyll påsen med flu.
Steg 3
”Gör ut”
Det som kommer att ske är att när påsen kommer ner vänder den sig och flut sprids i vattnet. Detta upprepar man var femte minut.
Det brukar ta en kvart tills den första makrillen hugger. Varje gång man agnar om skall påsen fyllas med flu. På så sätt får man makrillarna att stanna kvar.
Metoden är inte att rekommendera om det är stark ström eller att det ligger båtar akter om dig, då är det risk för att makrillen samlas under deras båtar och det är inte något vidare smart.
Är man ensam båt och lite ström är metoden alldeles förträfflig.
Hjälpmedel
När man blir mer van och fiskar i en båt där det kan vara möjligt att använda sig av två metor. Oftast är det i fören och aktern där armarna räcker till. Då kan det vara möjligt att använda sig av en ”dräng”, ett hjälpmedel som användes när man fiskar med två metor. Fördelen med ”drängen” är att när man drar upp en av metorna för att agna om, eller drar upp en makrill, fiskar denna hjälpreda under tiden. På så sätt minskar risken att någon makrill är framme och knycker betet, medan man sysslar med annat. En annan fördel är att man kan fiska på olika djup. I och för sej går det även utan ”dräng”, men vitsen är att det blir ett lugnare fiske.
”Drängen” kan liknas vid ett angeldon, där linan är fäst vid ett sviktande spröt. I det här fallet är det en 3 mm styv tråd. Ute i änden böjer man till en liten krok så inte linan glider av. Tråden böjs till så att linan går fri för relingen. Reven fästes med ett halvslag runt tråden.
Anbringningen av detta hjälpmedel får lösa sig från båt till båt, eftersom det inte finns någon standardmetod.
Fördelarna är många. Man kan lugnt dricka sitt kaffe och ”drängen” förivrar sig aldrig.
Storlekar på makrill enligt nordbohuslänsk gradering.
Pir:
Fin att steka hel. Får plats i pannan. Svår att få på meta. Häckla är det bästa redskapet. Enormt ettriga. Träffar man på den brukar det bli stora mängder.
Kult:
Den vanligaste storleken.
Makrill:
Från 8 hg och över kilot. Inga stora mängder i inre skärgården. Kommer in i augusti. Fin att salta. En dröm att fiska.
Rensa makrillen.
Det gör man lämpligast vid bryggan, trots sjöfåglarnas ihärdiga uppvaktande. Att rensa en och annan makrill under tiden man sitter i båten är väl inte helt fel, men har fångsten varit god, 10-20 st, är det inte att rekommendera. Måsarna kan vara irriterande nog utan att man matar dem med rens.
Stick in tummen i gälarna, med stjärten från dig. Snitta tvärs strax framför gälarna. Stick in kniven och sprätta upp buken helt till analöppningen. Ta ut inkråmet och ta bort gälarna. Skölj makrillen i saltvattnet.
Att vara observant på
”Dyk”
När sjöfåglarna, tärnor och mås dyker kan man vara säker på att makrillen är i antågande, eftersom den kör upp sillen till ytan så den blir anfallen både underifrån och ovanifrån.
Var skall man fiska?
Fråga ortsbefolkningen, eller kolla båtar som har ankrat upp. Det kan vara makrillfiskare.
När på dygnet skall man fiska?
Mångas mening är att om inte metan är i vattnet strax före sex på morgonen så är det ingen mening att fiska.
Det där vill jag påstå att det är ett nys. Sanningen är den att makrillen nappar i stort sett hela dan. Man behöver inte stå upp i svinottan och vara tillbaks vid bryggan klockan nio.
Det troliga är att det är en gammal kvarleva sedan kustborna fiskade på morgonen innan de började sitt ordinarie arbete. En annan aspekt är att fiskhandlarna som livnärde sig på eget fiske skulle vara hos sina kunder inåt landet innan middagen, annars var inte fisken färsk. Naturligtvis gäller det även fiskarna som levererar till fiskaktioner och andra uppköpare.
Så sov lugnt.
Men jag har full förståelse för den som tycker att det är en tjusning med att sitta i en båt ute på sjön, då vattnet ligger spegelblankt innan brisen börjar krusa det.
Slutligen
Var inte rädd för sjön, men ha respekt.
Jag vill bestämt påstå att om ni följer dessa tips kommer din ”otur” att försvinna och ditt makrillfiske blir till en trevlig upplevelse.
Fiska med kork/dubb har jag inte nämnt något om eftersom jag vill känna nappen. Det är ingen tvekan om att metoden ”fiskar” bra. Nackdelen tycker jag är att man måste ständigt se på det guppande flötet och missar allt annat som händer och sker runt om. Det är också väsentligt att ha tillgång till en rymlig båt p.g.a. att fiskespöna fodrar ett visst utrymme
Är det någon som är intresserad av denna fångstmetod, så kan jag även ge er tips om detta fiske.
Betesknutar se:
http://hem.passagen.se/storsandsjo/fiskeknutar.htm
Blev Ni något klokare?
Fiskelyckan är varierande, från en fångst på flera tjog till att angöra bryggan med tom spann. Att bärga hem några tjog förutsätter att antingen är man fackman inom fiskerinäringen eller är det naturligtvis någon av de gamla kustborna. Kommer makrillen i stora stim är det ingen konst att fixa middagen för dagen, även om det är första gången man prövar detta intressanta fiske.
Nej, att fånga ”den randige” när de flesta tror att ”havet är tomt”, är konsten som du får lite tips om här.
Det som jag tar upp är som det heter på nordbohuslänska att meta makrill. Fisket som bedrivs av yrkesfiskarna, dörjning, är ingen sport utan en försörjning som jag följaktligen inte berör här.
Den som känner sig fullfjädrad kan sluta att läsa här. Men ni som känner på er att det kanske finns en del att lära sig av en som fiskat i över femtio år och genomgått den ”hårda skolan” när det gäller att tillverka en meta och lära sig använda den och sist men inte minst, båt och sjövett.
Utmärkande för en fiskare är tålamodet. Att flacka runt mellan de olika fiskeplatserna är i stort sett meningslöst. Han kan komma.
En närmare titt på utrustningen.
Ni kanske tycker att varför orda om detta, kompletta fiskedon kan man köpa i vilken sportaffär som helst.
Nja, för att få största möjliga utbyte av fisket måste utrustningen vara den bästa.
Grinden är den del av metan som fångstlinan är uppvirad på.
Linan Bör vara spunnen, persiennlinor är utmärkta. Fördelen med dessa är att man får ett fast grepp vid uppdragningen och reven tvinnar sig inte. 30 meter 1,4 mm lina räcker. Den skall alltid vara fri från knutar och öglor, som kan försvåra utläggandet av metan.
Sänket Dess tyngd avgörs av djupet som man fiskar på, ju större djup, ju tyngre sänke. Ner till 10 famn, 55-60 gram.
Det finns blyfria sänken.
Beteslås med lekande Detta bör vara storlek 6, (drygt 30 mm).
Tafsen Den bör vara ca 0,6 m lång. Nylonlina, tjockleken 0,60 mm. Tafsen bör bytas när det uppstår knutar på den.
Kroken Ej för liten, ej heller för stor, c:a 35 mm är lagom. Det är viktigt att den är blank, en rostig krok ger sämre fiske.
Mustad har ett stort sortiment.
Att fästa kroken vid linan så den inte glider kan vara ett aber. Se sidorna med betesknutar. Det räcker att lära sig ett par knutar.
Kringutrustningen.
Flytväst
Regnkläder.
Att solbada samtidigt som man fiskar är inte att rekommendera. Krokarna är mycket vassa.
Gummihandskar (bra att ha när ankaret skall halas upp. Det är gott om brännmanet under fiskesäsongen).
Filékniv.
Betesask.
Spann, 15-20 l med lock.
Frysklossar, minst 2 st, som läggs i spannen för att kyla fångsten.
Nu kommer vi till vad som är det bästa agnet.
En svår fråga. Sill är det bästa säger somliga, råräka säger andra. Men det är som allt annat när det gäller fiske, man får prova sig fram. Kombinationen sill/råräka ( först sill och sedan spetsa med en halv räka), har visat sig vara ”fesket”.
Jag har med mig två förpackningar med sill, inte alltför stor sill. En av askarna har jag låtit tina upp och sedan fryst om den. Jag använder mig alltså av ”skämd” sill!
Motiveringen för detta.
Jo, det verkar som om den ”skämda” sillen utsöndrar en doft som verkar mer aptitretande än den färska.
OBS! Det är viktigt att agnet är så fast i köttet så det följer med ner till fångstdjupet och inte släpper från kroken uppe i vattnet.
Vill man "förstärka" agnet, är det utmärkt att skära en bit makrilskinn (om man fått någon) från sidan av fisken. Det s.k "blänket" bör vara 4 till 5 cm långt, 2 cm brett och 1 cm tjockt. Träd det på kroken och förbi hullingen. Sedan agnar man som vanligt, med sill eller räka.
"Blängket" kommer nu att fungera som om det vore en större sill.
Eftersom skinnet är mycket segt, kan man få åtskilligt med makrill utan att skära någon ny skinnbit.
Då går vi till verket.
Innan dess några regler som alltid skall följas så fort man vistas i en båt och absolut i de ranka småbåtarna av plast och andra mindre flytetyg.
Sitt i båten! Speja inte över relingen för att se om det är makrill eller inte. Det visar sig snart om det är den rätta sorten.
Var lagom många, 3 på sin höjd 4 personer i en 4,5 meters båt. Det kan även ställa till stora problem om det är många metor i vattnet samtidigt.
”Gör ut metan”
Låt sänket nå botten. I det läget skall kroken inte vara agnad.
”Ta´hem” c:a 60 cm (det är tafsen) och vinda upp linan på grinden.
Mät nu upp 2 famn som också vindas upp.
Fäst nu linan på grinden med ett halvslag. Nu vet vi att kroken befinner sig två famnar över botten.
Eftersom vi skall fiska på 3 famnar från botten, så drar vi upp ytterligare en famn för att fastställa djupet. Nu har vi full koll på var kroken befinner sig.
Drag nu upp metan för att agna den.
Redan här skall man dra på rätt sätt.
Linan skall glida över relingen. Händerna förs växelvis, (korsar varandra) och linan läggs på durken mellan fiskarens fötter. Sitt bredbent.
Kroken agnas genom att den sticks genom ögonen på sillen och ytterligare en gång för att gömma kroken i sidan på agnet. Agnar man med både sill och räka sticker man bara kroken genom sillens ögon och räkan får gömma hullingen.
”Gör ut metan”
Håll i sänket med ena handen och den agnade kroken i den andra och släpp den över bord.
OBS!
Var mycket observant på måsar som brukar simma runt båtarna.
Själva fisket.
En av förutsättningarna att man skall göra ett bra fiske är motivationen.
Full koncentration är det som gäller. Sitt inte och slöfiska. Låt er inte luras av gamla vana fiskare som sitter och småpratar, båtarna i mellan, de har full koll på situationen.
Känslan.
För att få maximal känsla bör linan hållas i handen och löpa över främre leden på pekfingret, samma fattning som man har vid utkastet när man fiskar med öppen haspel. Det finns erfarna fritidsfiskare som virar linan en gång runt fingret, en klar nackdel tycker jag. Får man napp skall först varvet runt fingret lossas innan det går att dra. Är det en makrill på kilot så är det stor risk att linan skär in i fingret och det är inte trevligt.
Nu kommer vi till det svåra.
Det går att ana sig till om det är makrill på det djup man mätt upp. Lyfter man metan en fem-sex gånger med jämna mellanrum attraheras makrillen så att den till slut hugger.
Är det mycket brännmaneter i vattnet kan det ställa till problem. Makrillen gillar inte agnet som ”gått igenom” en manet. Ett bra sätt att göra sig av med otyget är att piska av agn och manet mot vattenytan. Försök inte plocka av med fingrarna.
Hugget är mycket varierande, från ett enda kort hugg då man inte har en chans att hinna med, även om man är helskärpt, till ett litet försiktigt nopprande. I det sista fallet bör man ha is i magen och inte förivra sig, utan vänta och röra metan upp och ner med lugna mjuka rörelser. Vid vissa tillfällen är man tvungen till att ”hålla metan i gång” hela tiden. Kan vara jobbigt men effektivt. Tre gånger brukar makrillen kunna nappa på samma bete och i enstaka fall fyra.
Vid vissa tillfällen kan man träffa på de ”tekniska” makrillarna som oftast är stora. De kan konsten att ”filéa” sillen. Det blir bara huvud och ben kvar. Det verkar som om de suger i sig köttet utan att bita över kroken. Det är fantastiskt att lura dem. Det är svårt men det går genom att ”hålla igång metan”.
Så har vi nappet som alla makrillfiskare längtar efter.
Metan blir helt enkelt bara tyngre, man drar men det verkar som det är bottennapp. Wow, hoppas grejerna håller.
Att få fångsten bärgad.
Det viktigaste vid inhalningen är att man drar i jämn takt, inget stopp på vägen upp. Det är särskilt viktigt om det är flera i båten. Vid minsta tvekan tar makrillen chansen och gör ett svep under båten och drar ihop samtliga linor och det är ju ledsamt.
Vissa gånger känns det som om man blivit av med sänket när det nappat och börjat hala hem. Men det är inte fallet. Fisken simmar uppåt fortare än man drar. Enda chansen är att öka tempot på dragningen. Hinner man inte tappar man oftast makrillen.
Omhändertagandet av fångsten när den kommit upp ur vattnet.
Detta är ett moment som kan bli ödesdigert på många sätt.
Makrillen kan slå i bordläggningen och återvända till sina domäner. Man har glömt att ta in fendrarna eller på annat sätt ställa till problem för fiskaren. Många nybörjare är rädda för fisken och då kan följande situation uppstå. Den lycklige fångstmannen/kvinnan ställer sig upp i båten, fattar tag i sänket för att på så sätt få makrillen ombord. Detta kan få ödesdigra följder.
Ponera att makrillen kommer ombord, vilt sprattlande och hamnar på durken, vad händer? I bästa fall har de andra i båten sina metor i sjön, men om inte så är fallet är det bara till att ta fram kniven och kapa linorna. Försöka reda ut virrvarret är meningslöst.
Nej, för att undvika detta, så sitt i båten, arbeta lugnt, stressa inte. När sänket kommer upp så man kan nå det, fattar man tag i det med ena handen och makrillen med den andra. Håll tampen spänd och försök att få in tummen i gälarna och nyp till. Lossa kroken och lägg den så den inte ligger i linrinkan. Lyft av locket på spann och släpp ner den. Sätt sedan på locket så inga flugor kommer åt makrillen. Detta är mycket viktigt i juni, juli. Fram i augusti och september är det mindre risk för att flugorna skall hinna lägga ägg, på grund av att det blivit kallare. Frysklamparna bidrar till att fisken håller sig fräsch.
En extra ordinär åtgärd.
Vad jag här vill tipsa om fordras det först en förklaring.
Makrillen är en mycket snabb simmare och är ständigt i rörelse. Den kommer och går. Ett sätt att få den att stanna till är att flu (det betyder att man lockar makrillen med annat än agnet på kroken).
För detta måste man ha en påse som man lägger flut i. Den förfärdigar man av en gammal vaxduk. Klipp till en bit av duken och sy en strut. Den bör vara 12 cm hög och basen 9 cm och rymma en matsked flu. Förstärk spetsen och borra ett litet hål i den och träd in en bit lina genom hålet och fäst ett beteslås med lekande. Beteslåset anbringas på sänkets övre del. Det underlättar vid på och avtagning av påsen.
Det finns naturligtvis ”moderna” metoder att locka makrillarna med.
Berkleys Gulp är ett lockbete som lämnar ett doftspår. Jag har ingen erfarenhet av den produkten.
Flut
Potatis
Rödbetor
Överbliven sill, eller om man kan komma över näbbgädda, den är alldeles förträffligt.
Bröd
Detta förbereder man hemma, genom att köra ingredienserna i en matberedare.
Förut brukade båten vara utrustad med en köttkvarn. Första makrillen hamnade i kvarnen eller så offrade man agn på vittling.
Steg 1
Agna kroken.
Steg 2
Fyll påsen med flu.
Steg 3
”Gör ut”
Det som kommer att ske är att när påsen kommer ner vänder den sig och flut sprids i vattnet. Detta upprepar man var femte minut.
Det brukar ta en kvart tills den första makrillen hugger. Varje gång man agnar om skall påsen fyllas med flu. På så sätt får man makrillarna att stanna kvar.
Metoden är inte att rekommendera om det är stark ström eller att det ligger båtar akter om dig, då är det risk för att makrillen samlas under deras båtar och det är inte något vidare smart.
Är man ensam båt och lite ström är metoden alldeles förträfflig.
Hjälpmedel
När man blir mer van och fiskar i en båt där det kan vara möjligt att använda sig av två metor. Oftast är det i fören och aktern där armarna räcker till. Då kan det vara möjligt att använda sig av en ”dräng”, ett hjälpmedel som användes när man fiskar med två metor. Fördelen med ”drängen” är att när man drar upp en av metorna för att agna om, eller drar upp en makrill, fiskar denna hjälpreda under tiden. På så sätt minskar risken att någon makrill är framme och knycker betet, medan man sysslar med annat. En annan fördel är att man kan fiska på olika djup. I och för sej går det även utan ”dräng”, men vitsen är att det blir ett lugnare fiske.
”Drängen” kan liknas vid ett angeldon, där linan är fäst vid ett sviktande spröt. I det här fallet är det en 3 mm styv tråd. Ute i änden böjer man till en liten krok så inte linan glider av. Tråden böjs till så att linan går fri för relingen. Reven fästes med ett halvslag runt tråden.
Anbringningen av detta hjälpmedel får lösa sig från båt till båt, eftersom det inte finns någon standardmetod.
Fördelarna är många. Man kan lugnt dricka sitt kaffe och ”drängen” förivrar sig aldrig.
Storlekar på makrill enligt nordbohuslänsk gradering.
Pir:
Fin att steka hel. Får plats i pannan. Svår att få på meta. Häckla är det bästa redskapet. Enormt ettriga. Träffar man på den brukar det bli stora mängder.
Kult:
Den vanligaste storleken.
Makrill:
Från 8 hg och över kilot. Inga stora mängder i inre skärgården. Kommer in i augusti. Fin att salta. En dröm att fiska.
Rensa makrillen.
Det gör man lämpligast vid bryggan, trots sjöfåglarnas ihärdiga uppvaktande. Att rensa en och annan makrill under tiden man sitter i båten är väl inte helt fel, men har fångsten varit god, 10-20 st, är det inte att rekommendera. Måsarna kan vara irriterande nog utan att man matar dem med rens.
Stick in tummen i gälarna, med stjärten från dig. Snitta tvärs strax framför gälarna. Stick in kniven och sprätta upp buken helt till analöppningen. Ta ut inkråmet och ta bort gälarna. Skölj makrillen i saltvattnet.
Att vara observant på
”Dyk”
När sjöfåglarna, tärnor och mås dyker kan man vara säker på att makrillen är i antågande, eftersom den kör upp sillen till ytan så den blir anfallen både underifrån och ovanifrån.
Var skall man fiska?
Fråga ortsbefolkningen, eller kolla båtar som har ankrat upp. Det kan vara makrillfiskare.
När på dygnet skall man fiska?
Mångas mening är att om inte metan är i vattnet strax före sex på morgonen så är det ingen mening att fiska.
Det där vill jag påstå att det är ett nys. Sanningen är den att makrillen nappar i stort sett hela dan. Man behöver inte stå upp i svinottan och vara tillbaks vid bryggan klockan nio.
Det troliga är att det är en gammal kvarleva sedan kustborna fiskade på morgonen innan de började sitt ordinarie arbete. En annan aspekt är att fiskhandlarna som livnärde sig på eget fiske skulle vara hos sina kunder inåt landet innan middagen, annars var inte fisken färsk. Naturligtvis gäller det även fiskarna som levererar till fiskaktioner och andra uppköpare.
Så sov lugnt.
Men jag har full förståelse för den som tycker att det är en tjusning med att sitta i en båt ute på sjön, då vattnet ligger spegelblankt innan brisen börjar krusa det.
Slutligen
Var inte rädd för sjön, men ha respekt.
Jag vill bestämt påstå att om ni följer dessa tips kommer din ”otur” att försvinna och ditt makrillfiske blir till en trevlig upplevelse.
Fiska med kork/dubb har jag inte nämnt något om eftersom jag vill känna nappen. Det är ingen tvekan om att metoden ”fiskar” bra. Nackdelen tycker jag är att man måste ständigt se på det guppande flötet och missar allt annat som händer och sker runt om. Det är också väsentligt att ha tillgång till en rymlig båt p.g.a. att fiskespöna fodrar ett visst utrymme
Är det någon som är intresserad av denna fångstmetod, så kan jag även ge er tips om detta fiske.
Betesknutar se:
http://hem.passagen.se/storsandsjo/fiskeknutar.htm
Blev Ni något klokare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar