Skräddarsydd

I dag kan man "skräddarsy" medicinerna. Detta positiva besked fick jag av läkaren.
Det gick bra tills det var dags att handla nya mediciner eftersom de tagit slut. Med det var det också slut med det "skräddarsydda".
Apoteket ville inte att jag skulle vara "välklädd", utan menade på att det går lika bra med "vardagskläder", funktionen är den samma.

Björnbössan

Vilket gevär är det rätta?


Med vilket gevär sköt Carl Ehrnst från Sundsholmen i Bullaren med när han fällde den siste björnen i Bohuslän, 2 kilometer från Håvedalen i Skee socken, den 19 sept. 1857?
Carl Ehrnst berättelse om jakten har blivit publicerad ett flertal gånger. Första gången var 1919.
Vem var uppgiftslämnaren eftersom Carl dog 1905? Någon bör ha nedtecknat skildringen. Det var ju 14 år efter det att Carl dött. Han kan ju ha skrivit den själv och någon journalist fått tagit del av den.

Först med att edera jakthistorien var:
Norrvikens Tidning den 30 jan 1919

Sedan följde:
Bohusläningen den 4 jan 1938 och den 10 juli 1941
Kville Härads bok 1985
Strömstad Tidning 16 okt 1997
Östfolds Historielags häfte nr 1 1999

De två svenska tidningarna och artikeln i Kville Härads bok, är identiska i sin återgivning.
Östfolds Historieblad avviker inte från själva storyn, men tillägger vissa intressanta uppgifter om herrgården på Bärby i Norge, från vilket jaktlaget gick utifrån, samt Carl Ernst släktförhållande till ägaren av Bärby.

Så var det vapnet.
Det finns två aspiranter.
Ett som kan beskådas i Arkivet på Fjällbacka servis, kallad ”Björnbössan” och kommer från Dale i Kville socken.
Det andra ägs av Gustav Johansson i Smeberg, Bullaren, vars farfar Johannes Andreasson, fick eller köpte vapnet av Carl Ehrnst.

”Björnbössan” i Fjällbacka är ett enkelpipigt kammarladdat gevär och har en djup skåra skuret i kolven, ett epitet för att storvilt har skjutits med detta vapen.
Gustav Johanssons gevär är en dubbelpipig mynningsladdare. Någon skåra finns inte på kolven av den enkla anledningen att Gustavs farfar gjorde en ny kolv. På den gamla kanske det fanns en skåra.

Läser man Carl Ehrnst berättelse så säger han;
Där fanns gevär men kulor var det smått om. Jag fick ändå en fyllningkula i det ena och två små kulor i det andra loppet och så var utrustningen klar.

Efter detta citat bör Gustav Johanssons vapen vara det som Ehrnst fällde björnen med.

Nu kommer det högintressanta.
Vem har varit ägare till ”Björnbössan”?
En viss sanningshalt bör ligga bakom att en björn har blivit fälld med detta gevär. Men vilken björn?

Om man tittar lite närmare på var de sista björnarna sköts i Bohuslän.
En i slutet av 1830-talet vid Lästen på Jätteås mark i Forshälla socken.
En omkring 1840-talet vid Lindjärns kvarn i Forshälla socken.
En 1845 i skogsbygden nordost om Norra Bullaresjön
Två 1847 vid Ålekistebacken i Hjärtums prästgårds skog.
En 1848 på samma ställe. Det var alltså den näst sista björnen i Bohuslän.

Carl Ehrnst var född 1832.
De två första som fälldes i Forshälla socken kan uteslutas. Carl var då 10 år.
Han skulle kunna skjutit björnen som fälldes vid Norra Bullaresjön då han var 13 år. (Det bör ha framkommit vid hans berättelse om jakten vid Bärby/Håvedalen). Men med vilken bössa?

Geväret från Dale är ”modernare” än mynningsladdaren på Smeberg.
Varför byta ner sig?

De tre björnarna som sköts vid Ålekistebacken i Hjärtums prästgårds skog 1847 och 1848, kan inte uteslutas, då Carl var 15 år.

”Jakten” går vidare för att få klarhet i vilket gevär som är det rätta.

Kontraster

Snacka om levnadsvilkor!
Jag tror att vi får sluta att gnälla.
Klicka för större bild